söndag 27 februari 2011

Söndag i februari 27 allen

I det lilla samhället finns inget café men väl två pizzerior. På den ena har de kaffe men det är fel på boxen. På den andra har de inget kaffe men väl en gammal å liten tjocktv. Nåväl det är sent så den får duga för herrarnas skiathlon 15 + 15 km

Northug vinner som vanligt men Hellner gör egentligen en starkare insats då han eller skidorna gick dåligt i den klassiska delen.

Nåväl vad kan vi spåra för djurförtryck idag då? "Spåra" kanske är det första då... Där man i SAOL direkt hävisas till SPÅRR och SPORR och avtryck från djur. Dvs någonting från jakten. Nu var det en masstart idag vid VM i Holmenkollen men jaktmetaforerna finns ju där likafullt. Kanadensaren Harvey var länge ett jagat villebråd. Och när dansken Wulff låg i täten ett tag skojades det lite om att man brukar ju jaga som en varg, men nu var vargen jagad. Vilken vallabod har de kommentatorerna dvalts i de senaste decennierna. Vargen, så jägare den är, är ju ett bytesdjur nu för tiden. Men den gamla Rödluvan-metaforen verkar seglivad. I Sverker Sörlins bok Kroppens Geni, betonas också längdskidåkningens ursprung här uppe i Norden i att hugga timmer och givetvis jakten.

Tidigare i vinter sköts en skidåkare "av misstag" ihjäl av en jägare i Småland. Kulan fortsatte igenom det första offret och träffade sedan nästa. Jägaren var glad över det ena dödsfallet med tillhörande huvudtrofé medan hon (sic) uppgavs må dåligt över den andra sk "dödsskjutningen".

På vägen ut från Pizzerian sitter en affisch i fönstret. Idag anordnas det tydligen en Fisketävling. Djurdödandet som sport alltså. Arrangörer är Svenska Kyrkan, Sportfiskeföreningen och den kristna scoutföreningen. Det rituella dödandet håller ihop samhället som ett kitt. I Jesu namn mördar vi dig och dig och dig. På affischen ser den tecknade fisken färgglad ut i grönt rött och blått. Lidandet får inte visas upp. Myten om djuret som inte känner smärta fortlever. Fisken dödas våra synders skull. För de yngsta som ännu ej kan hålla ett riktigt mordvapen blir det inkilning med fiskdamm. Om några år är de redo att ta över... Hela arrangemanget hålls dessutom som till stöd för barn i Estland.

Döda några, hjälp några. Den kristna vilodagen har en sorts inneboende balans. Fan tro't

Inga kommentarer: