Idag med ett kåseri av den vardagsrealistiska veteranen Pamela Jaskoviak. En släpig - alltid lika släpigt - och ointressant krönika om en bilresa med barnen till Öland. Först när hon säger orden"trasigt kylskåp" och "... grillad kyckling som kylklamp..." hajar jag till. Poet-humanist-kärringjävel! Måtte någon nån gång kidnappa hennes barn; tortera dem; styckmörda dem; grilla dem; och sedan inte ens äta upp dem utan använda dem som kylklamp. Ja, och sedan förstås avslutningsvis skriva en olustig krönika om skiten.
 |
| Vem av dessa tre är kallast? |
Public service publicerar tydligen vad skit som helst. Annars blir det ramaskri, jävel och slaggis av de som försvarar den heliga yttrandefriheten.
Kycklingar är barn. Barn som inte får leva ett liv i frihet som Spamelas barn. De finns endast till som medel för att vi humanoider ska få tillfredsställa våra smaklökar. De är fängslade under fasansfulla former för att sedan mördas och styckas. Över 75 000 000 hönsbarn per år mördas bara i Sverige. Mm och sedan grillkrydda! PERVERST!
Likdelsäteriet är sååå jävla äckligt och vidrigt. Och sedan är det jag som måste förklara mig varför jag inte vill delta i sk "måltider" där kadaver och as fyller halva bordet. "Vi gör något vegetariskt till dig" heter det. Som om det är mig det handlar om och inte dem; de trevliga vännerna aka Murderers by proxy. Muskelgourmanderna vill liksom få min absolution och förlåtelse för att kunna fortsätta sitt onda värv. Fattar de verkligen inte att det är mördade individer på tallriken 50 cm från min och att min torftig komponerade sállad eldrig kommer att ge dem livet åter. Tänk på det nästa gång du sitter med vid en Zombiemiddag: Din närvaro legitimerar dödandet och tortyren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar