Rörelsen för djurens rättigheter. en skapelse som tog riktigt fart under mitten av 1990-talet. Idémässigt går det dock att härleda ca 2 decennier tidigare. I början av 70-talet kom Peter Singers epokörande bok Animal Liberation ut på engelska. 70-talet är ju även en tidsepok känd för sitt starka engagemang för kvinnor och deras frigörelse. Inom djurrättsrörelsen kombinerades ofta dessa två tillsammans med allmänpolitiska -ismer av vänsterkaraktär. Ibland tom på de ickemänskliga djurens bekostnad. Detta var sant på 90-talet men tyvärr lika sant idag. Ser man tex på ett läger som ordnades häromdan med det storvulna namnet
antspeciesistiskt forum så finns ingenting med i programmet om djuren själva - de fysiska djuren med kropp, dofter, päls och namn. det som står i deras program är följande ledord: djurrätt, feminism, speciesism, heterosexsism, etnicitet, separaratism, megafonträning, drogfrihet, shoppa djurrättsprylar, veganmatlagning och umgås. Och då har man ändå tydligt deklarerat att man strävar efter en bredare djurrättsrörelse? Frågor om abstrakta mänskliga påhitt som "rättigheter", "speciesism" etc är egentligen långt från djuren som självständiga subjekt. Snarare appliceras och projiceras de på djurens som vore de objekt. Ingenstans står heller något om de som inte kan komma på lägret för att de har för många nosar att ta hand om, och bli omhändertagna utav. Se där en existerande separationspolitik värd namnet...
För att ta en näraliggande och för humanisterna hisnande jämförelse. Människorna i
Srebrenica 1995 omfattades säkerligen av en massa rättigheter. Men det hindrade inte
Mladic och hans anhang från att begå den största massaker på människor - ca 8000 st - sedan andra världskriget. Vad dessa fångade och sedermera mördade människor i Bosnien hade velat ha var liv, frihet och omsorg. Tillämpade rättigheter sas. Precis det som de flesta ickemänskliga djuren vill ha. De "rättigheter" eller snarare det "skydd" djuren har i dag är inte värt papperet det är skrivet på. Det mesta går ut på att de ska utnyttjas och avrättas så milt som möjligt. Rättesnöret verkar vara att humanisternas barn ska slippa se lidandet och få mardrömmar efter det att pappa läst sagor om förmänskligade gulliga och lustiga djur.
När kommer befälhavaren för de mänskliga styrkor som mördar djuren att ställas inför rätta? Och vem är denne person? Reinfeldt, Obama eller Ban Ki-moon? Och finns det några överlevande som kan vittna?
På 90-talet var jag med och skapade en CD-skiva för djuren: Defenders of the Oppressed Breed. På omslaget kan man med lite god vilja och ett förstoringsglas se hur goda aliens beamar upp - dvs räddar - de icke-mänskliga djuren, med en noshörning i förgrunden tror jag. Det vore kanske bättre om rymdskeppet hade beamat upp och bort mänskligheten istället...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar