I helgen hamnade jag i ett samtal med förtryckande människodjur. De kände förtryck för homosexuella och för de icke-mänskliga djuren. Jag hörde bara stora skratt. Det ekade i rummet. Det kändes som de skrattade åt mig. För att jag tyckte en annan sak.
Nästa dag befinner jag mig med människor som vill skapa radikala förändringar i samhället. Kämpar för demokrati och rättvisa. Forskare, historiker, lärare, deltagare och en journalist samlades i Örebro och samtalade om djuretik, djurrätt, veganism, vegetarianism, konsten, teatern, kulturen, kommunikation, god mat, läckra bakverk, "Jag är fan inte duktig" och mindmapping.
Efter alla intryck skulle vi gå från intryck till uttryck. På offensiven. Genom att verka offensivt så kan vi skapa förändringar. En progressivare fanns på plats. Ska nu gå över till offensiv. Barnbarnet som han uttryckte det.
En deltagare sa som reflektion på föredragen som handlat om kött och män som norm, att detta är toppen av ett isberg. Vi har bara nuddat vid en gigantisk problematik. En förtryckande struktur som vi inte är medvetna om.
Det är dags att tänka om. Utgå från hjärtat och följa flödet vid kommunikation och bemötande. Blir du provocerad, provocera tillbaks. Blir du omtyckt, tyck om tillbaka. Känner du dig ledsen, visa det. Är du arg, agera.
Nu är det kväll och i morgon en annan dag. I förtryckarnas land. Men jag ser hopp. Det finns en gård där ute som väntar på att bli en fristad. En jordlingshögskola. En jordlingsfamilj. En plats för allas frigörelse. Det enda alla vill är att bli fria.
OH LORD, HALLELUUUUUJA
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar